måndag 3 maj 2010

Omotiverad som faaaaan

Vägrar väga mig denna vecka, har M, frossat i helgen och på halvdåligt humör, gissar att om jag väger mig så ger jag upp och trycker i mig massor m lösviktsgodis eller nått annat himmelskt, varför kan inte jag ha nån smalisgen eller liknande, å vad bra det vore.
Nåväl, det går över!
Hoppas att det gått jättebra för er vänner!
Kramar

4 kommentarer:

  1. hej, det funkar inte göra det man inte vill, du är ju inte fet, så ät och njut. mvh mozzan

    SvaraRadera
  2. Ullis... Ge inte upp!
    Kämpa på!

    Jag håller med Mozzan ovan, 20 kilo har du sagt o jag bara undrar var de kilona sitter?
    Men, jag vet också hur det känns att ha för mycket här o där som är "i vägen". Byxor man kunnat ha som inte går igen osv.
    För sin egen självkänsla och inre bild har man ju en vikt/känsla av sin kropp som man trivs med! Ingen annan än man själv kan ju veta hur man vill vara!

    Jag sa 10 kg. Tack vare dig o den glädje o inspiration du ger har jag lyckats halvvägs! =)

    Så, kämpa på du också!
    Men, känn efter vad det är du vill nå för mål! Kanske mindre delmål? Och, använd bara måttband!

    Kör hårt med GI/LCHF o kasta vågen!!!

    Jag körde ju GI, eller rättare sagt LCHF hösten 2008. Jag åt absolut inget bröd (mjöl), ris, potatis, pasta alls och sockret totalt bannlystes.

    Det var skitjobbigt!!!
    Första tre veckorna var hemska... sockerberoendet slet i kropp o själ men, håll ut! Det går över!

    Det bästa med LCHF är att man kan ju äta, man får ju äta! Så när det var som värst i början åt jag jordnötter (COOPS billiga enkilos påsar!) i mängder och kunde springa till kyl/skafferi fjorton gånger i kvarten... och plocka mig en skinkskiva, en ostskiva med extra bregott på osv. och det gjorde att jag överlevde den där första tiden!

    Och så hade jag alltid en 100 gr Marabou 70% choklad med hallon som absolut sista reserv! I värsta kriserna tog jag mig nån bit mörk choklad!
    Och, jag belönade mig med mörk choklad då o då också. Satte mig med en tekopp o njöt av några bitar!

    Sen gick det ju över... =)

    Framförallt sockerbehovet försvann!

    Och nu, ett o ett halvt år efteråt har jag fortfarande inget sockersug! =)

    Jag äter ju fika o snask... men, tycker många gånger att det mesta är på tok för sött! Och, smakar bara lite, lite. Bakar jag själv så blir det mycket mindre socker.

    Frukosten, vare sig det är mysli, havrefras eller gröt äter vi alla helt utan att sockra. Havrefras är nästan för söta som de är!

    Så, nu med facit i hand så var LCHF en mycket bra grej! Som ännu ger effekt!

    Men, jag gick inte ner i vikt!!!
    Inte några dramatiska kilon i alla fall.
    Däremot minskade jag i klädstorlek från 44/46 till 40 på några månader!

    Så, om du känner att du vill ha bort några kilon... kasta vågen, bort med kolhydraterna o ge det en månad!

    Ps. Grönt te! Drick i massor!

    - - - - - - -

    Oj, vad mycket jag skrev!

    Mina resultat har varit bra... jag är så nöjd!

    -0,7 kg
    -4 cm (fördelat på fem måttställen)

    och detta tack vare att du inspirerat mig att börja springa! Nu har jag varit ute varannan dag o sprungit/gått! För varje gång blir det längre sträckor spring, kortare gå! Och, jag som aldrig, aldrig, aldrig nånsin klarat av att springa! Men, inspirerad av dig så testade jag! Och, det funkade!

    SvaraRadera
  3. Å tack, tack kära medkämpar, ni är guld värda!!!!
    Fasiken vad roligt C, du kämpar verkligen bra och wow vad kul att du kommit igång m löpningen, kanon!!!
    Känns bättre nu!
    Kramisar till er!

    SvaraRadera
  4. Ge inte upp Ullis, kämpa på! MEN - kasta ut vågen och släng måttbandet! Ät med gott samvete, på regelbundna tider, gärna flera gånger om dagen, bra för förbränningen. Drick vatten och sov ordentligt. Motionera - ja, men gör det när du känner för det, och gör det du vill. Annars blir det tråkigt och du känner dig omotiverad. Att promenera sätter fart på förbränningen, är enkelt och kan göras var och när som helst. Huvudsaken du känner dig nöjd, visst, men du är fin som du är. Kram och ha det bra.

    SvaraRadera